Testat på barn
Att få barn att äta tillräckligt med frukt och grönsaker kan vara svårt. Genom ett antal test tar vi reda på varför barn äter (och inte äter) frukt och grönt?
-
Rationella argument?
Kan rationella argument få barn att välja frukt framför godis? Man kanske bara ska prata med dem som förnuftia individer?
-
Mutor?
Kan barn mutas till att äta grönsaker? Vi testade en gammal (o)hederlig politikerfavorit.
-
Skoj ökar aptiten?
Äter barn mer frukt och grönsaker när de har roligt? Kanske får lite dans igång knaprandet?
-
Hjärntvätt?
Kan barn hjärntvättas till att hata frukt? Kanske lite klassisk propaganda får igång aptiten?
Mellis för stora som små
Frukt och grönt ska vara enkelt, roligt och gott att äta! Grönkålschips, fyllda snackspaprikor med popcorn och skivad banan med jordnötssmör och blåbär är några bra tips på mellis som alltid går hem hos både små som stora.
FOG-rapporterna
Vår frukt- och gröntrapport har kommit ut i fyra upplagor sedan 2017. Den senaste, FOG2024, bygger bland annat på intervjuer med över 10 000 personer i tolv europeiska länder och går till botten med vilka drivkrafter och barriärer som påverkar varför vi äter och inte äter grönsaker, frukt och bär! Undersökningarna och rapporterna görs i samarbete med Kairos Future.
Att få barn att äta grönt är en delad upplevelse
Göm inte grönsakerna. Du behöver heller inte berätta hur nyttigt det är. Det biter inte. Lyft istället fram grönsaken till något gemensamt. Dela grönsakerna i bitar, lyft fram dem för sig själva. Förbered tillsammans med barnen, chansen är god att det slinker ner en del grönt under tiden som salladen inför middagen förbereds. På överkurs-sidan för föräldrar med outtömlig energi och kreativitet – berätta historier, sagor eller gör lekar där grönsakerna är inkluderade.
Det kommer inte sälja sig själv
Branschen behöver bli mer strategisk när man skapar nya kundupplevelser. Under pandemin såg vi en tydlig trend, onlinehandeln ökade. Det som kanske är än mer intressant var att vi också såg att det fanns en stor korrelation mellan att handla frukt och grönt på marknader och att handla online. Online för utbytbara basvaror, marknader för unika färskvaror – så ser trenden ut. Framtidens butiksupplevelse kanske måste fylla funktionen av en traditionell marknad, dvs erbjuda en kombination av kunskap, personlig service och möjlighet att se den färska maten som erbjuds på nära håll.
Hjärnan är full, händerna fria
Convenience är en av de starkaste trenderna i konsumtion och handel sedan decennier. En dimension som kanske är underskattad är mental convenience. Konsumenterna är mer upptagna mentalt än med sina händer och fötter. Det talas till exempel allt mer om brist på energi och hur vi som människor ska agera för att få mer energi. Det kan därför vara viktigare att slippa tänka än att slippa göra.
Mysbyxelunchen
Endast hälften, 51 procent, av alla luncher som konsumenterna äter innehåller någon frukt eller grönsak. Det är ett problem om man ska nå rekommendationerna för hur mycket vi bör äta. Samtidigt innebär det givetvis en stor marknadsmöjlighet för frukt- och gröntbranschen. Luncherna i hemmet har tappat struktur och blir gärna lite hastigt ihopslängda - man tager vad man haver – utan att laga från grunden. För att konsumenterna ska äta och laga en bra lunch hemma krävs bättre förutsättningar. Förberedelser, lunchlådor, rester från dagen innan, blir viktigare när omständigheterna är lite mer flytande och mindre sociala, som ofta är fallet vid luncherna i hemmet.
Vem är vi?
- Vad är Kostministeriet by Dole?
Kostministeriet är ett initiativ från Dole Nordic för att få fler att äta mer frukt, grönsaker och bär. Göra världen godare och grönare, helt enkelt.
- Vad gör Kostministeriet?
Kostministeriet jobbar för att – genom forskning och humor, kommunikation och diskussion, aktiviteter och samarbeten – bidra till att öka både tillgängligheten men även kunskapen om frukter och grönsaker.
- Vad vill Kostministeriet?`
Dole Nordic vill att alla ska äta den rekommenderade mängden, närmare bestämt 500 gram, frukt, grönsaker och bär, varje dag. Det är därför Kostministeriet startades och det är därför vi ägnar mycket energi åt att försöka förstå varför vi äter, som vi gör och dela den kunskapen till andra som också vill öka konsumtionen.